torsdag 19 februari 2009

Knyppling

Glad i hågen inhandlade jag knyppeltråd, svart efter inspiration från bloggvärlden. Tänkte att nu ska jag lära mig knyppla. Jag har kunnat se färdiga resultat framför mig och är sugen på att använda min alldeles egenknypplade spets, om det nu blir någon. Jag får hjälp av min mor att plocka fram knyppeldynan, prata om vilken sorts spets jag vill göra eller ska det bli en mellanspets?! Finns det olika sorters spets?! Efter att ha tittat i olika böcker inser jag att detta är en hel vetenskap. Men jag börjar med den enklaste. Mamma läser mönster, testar och vill börja: -Det kommer av sig själv när man väl kommit en bit på väg och du kommer kunna se hur spetsen växer fram, säger hon. Jag anar en glädje hos min mor, hon kan knyppla och jag inser att det krävs övning, övning och återigen övning innan jag kommer kunna knyppla en spets som är användbar. -Får jag leka lite till? frågar hon. Självklart, det är rätt mysigt att sitta med min mor i det tysta föräldrarhemmet och höra knyppelpinnarnas träljud mot varandra och dynan när hon bygger upp denna enkla men vackra spets. Jag sitter helt hänförd och ser på....


fortsättning följer.....

2 kommentarer:

Anonym sa...

Kul att se att någon vill föra knypplingenskonst vidare, Har knypplat mycket men har legat nere under några år. Du inspererade mig så jag skall ta fram min knyppling.Lycka till Elsy

teresa sa...

Åh åh åh, vad kul!!! och uppenbarligen svårt...
Jag skulle också vilkja leka den leken...
Trevlig helg!